Life Is Beautiful – Livet är underbart
Filmen börjar som en romantisk komedi
och slutar på ett koncentrationsläger.
Filmen vann tre Oscar!
SE DEN OM NI KAN (Y)

Politiska ideologier

Demokrati
Folkstyre

De fyra elementen – liberala friheter
yttrandefrihet, pressfrihet, religionsfrihet och mötesfrihet

Demokratiska rättigheter och skyldigheter

Av de demokratiska värdena framgår det vilka demokratiska rättigheter man har, eller bör ha, i en liberal demokrati. Men demokrati och rättigheter är inte en självklarhet utan måste hela tiden försvaras och kräver därför även medborgarnas ansvar och skyldigheter. Demokratin är som sagt ständigt i förändring, och man bör komma ihåg att även Hitler var demokratiskt vald.

Rättigheter i en demokrati:
– Rätt att rösta
– Yttrandefrihet
– Valbarhet till offentliga uppdrag
– Frihet att bilda och gå med i organisationer
– Rätt för politiker att konkurrera om röster
– Fri press och alternativa informationskällor
– Fria och rättvisa val

Skyldigheter i en demokrati:
– Försvara och upprätthålla demokratin
– Göra sin röst och åsikt hörd
– Lyssna till andra
– Ta ansvar även för minoriteter
– Utkräva ansvar av de folkvalda

Fascism:
I överförd bemärkelse har icke-demokratiska styrelseformer som betonar våldets rätt över demokratin och friheten kallats fascistiska.

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.

Feminismen framhåller kvinnoperspektivet och har fokus på människan som könsvarelse. Feminismen hävdar att kvinnors värde och rättigheter ska vara likställda männens. Utgångspunkten för många feminister är kampen mellan könen och kvinnoförtrycket.

Många feminister anser därför att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Kvinnlig rösträtt i Sverige

Den 24 maj 1919, då liberalen Nils Edén var statsminister, beslutade man i Sverige att införa lika och allmän rösträtt för kvinnor, när det gällde val till riksdagens andra kammare i plenum. År 1921 genomfördes dock det första valet till andra kammaren där kvinnor deltog. Rösträtt till andra kammaren hade den svenska medborgare som fyllt 23 år året före valåret. Rösträtt saknade den som inte fullgjort värnplikten, var förklarad omyndig, var satt i konkurs, var varaktigt försörjd av fattigvården eller som dömts enligt brottsbalken att förlora sin rösträtt.